Den jag fick vara glad för var min sjukgymnast och tillika adept Ulrika skulle springa sin första tävling. Och inte vilken tävling som helst utan debuten blev en halvmara. Säter halvmara. 21,1 kilometer!
Själv stod jag på startlinjen som hare. En annorlunda upplevelse.
Det gick fin fint fram till vändningen i Solvarbo. Sedan gick det lite tyngre och lite långsammare. Ett klart fall av att vi gick ut lite för fort. Coach´s fel så klart. :-(
Men det var en underbar löpdag. Solen sken. Vitsippor, blåsippor och tussilago överallt. Fåglarna kvittrade. Och banan är trevlig. Det man kunde klaga lite på var vinden som tidvis var hård.
På slutet fick Ulrika kämpa en del, men hon gjorde det utan att klaga. Hon bet ihop och när vi kom in på upploppet var jag bara så otroligt glad för hennes skull. Hon gjorde det verkligen bra!
Hon har all anledning att vara glad - Ulrika efter sin tävlingsdebut!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar