Ultraintervall nummer 8 klockan 21:00

TACK ALLA FÖR PEPPNING, STÖD OCH SUPPORT!

Sista intervallen är avklarad. Jag mår lite för dåligt för att känna någon större glädje eller tillfredsställelse. Det får väl komma i morgon.

Jag lyckades inte sova före och kände mig kanske lite tröttare än före de andra. Samtidigt visste jag ju att det var de sista 10 kilometrarna jag skulle behöva genomlida.

När vi kom ut hade dimman, som genom ett under, lättat. Men min dimma låg kvar. Jag tog återigen rygg på maken som ganska omgående dock avlägsnade sig allt mer. Men då fick jag se att han hade fått sällskap av någon annan. De sprang sida vid sida och svängde alldeles samstämmigt. Jag såg dubbelt. Det var en lite otäck insikt.

Redan innan tre kilometer passerades var jag tvungen att ge mig ut i buskarna en vända. :-( Efter det fick jag ännu mer ont i magen och illamåendet kom tillbaka.

Men jag kunde ju räkna ner. Och sista intervallen till ära hade jag tagit mina allra bästa skor. Samma skor som jag vann 6-timmars tävlingen i Köpenhamn för två veckor sedan med. De springer liksom lite grann av sig själva.

Jag sprang intervallerna på sammanlagt 7:43:33.

Nu ska jag ta en munk och ett glas mjölk. Och sedan säger jag som Ratata: "Jag är glad att det är över".

Over and out.