tisdag 6 januari 2015

Draculas bride – Untold

Fullmåne 5 januari 2015 05:54:08

Jag är barnsligt förtjust i fullmånen. Jag jagar alltid efter den. Så skulle jag kunna motstå månens dragningskraft när jag ändå skulle ut på ett morgonpass?

Vad som mer verkade ha en förunderlig dragningskraft på mig denna måndagsmorgon var Kyrkogården. Jag och en bekant hade ett litet kort prat om vad som dväljs i jorden där på Norra Griftegården för någon dag sedan och det är inte någon tillfällighet att det var just dit mina löparskor tog mig denna månljusa morgon.

Jag kunde inte heller motstå frestelsen att böja mig över muren och ta stöd för att fota månen där den hängde lågt på himlavalvet bakom klockstapeln. Vad kan bättre ge en lite kuslig stämning än fullmånen på kyrkogården? Just när jag stod där och skulle trycka av fick jag den mest fantasifulla och morbida tanken att ”tänk om någon på insidan av muren skulle sträcka sig upp och ta tag om min handled?” Jo, hjärtat slog till lite extra och handen skakade en aning, men jag fnittrade också till av den galna idén.

Jag svängde av från kyrkogårdsmuren och sprang ner en runda genom Kvarnsveden men hamnade som styrd av en osynlig hand tillbaka till norra muren efter halvannan kilometer.

Det var väl inte heller någon tillfällighet att jag kom att tänka på Transylvanien och loppet jag sprang där i september ett stenkast från Bran och Draculas slott. Tankarna letade sig tillbaka till den kolsvarta natten i skogen där jag först sprang ensam och sedan kom ikapp och tog sällskap med Anne-Marie Flammersfeld och Jo Meek. Anne-Marie ropade under natten till oss att hon såg Draculas brud och Jo instämde. Själv såg jag ingen! När jag kom hem var det någon som skrattande sa att det var klart att jag inte såg henne – det var ju jag. Och faktum är att jag kände mig trygg där i natten så kanske att jag hade någon som vakade över mig?

Några kilometer senare säger jag hej då till fullmånen och kliver in genom dörren hemma. Fullmånen dalar sakta ner bakom skogen och våra vägar skiljs för den här gången. Vi ses igen i februari. 

Fullmåne över Norra Griftegården.

2 kommentarer: