måndag 30 juni 2014

Söndag med sju toppar

Efter att ha kurat inne mest hela lördagen och tittat ut genom rutan på hällregnet som envetet fortsatte timme in och timme ut var det verkligen läge för långpass på söndagen. Och på schemat stod 50 kilometer och 1000 positiva höjdmeter. Jihaow!

Eftersom det bara var grått ute, förvisso blygrått, men ändå uppehåll så hoppades jag på det bästa. Inga regnkläder på, men för säkerhets skull en regnponcho i ryggan. Långa tights och långärmat för värme, det är ju inte så att det är sommarvärme ute direkt, och en tunn vindjacka. Minimalt med energi och en halv flaska vatten. Mobiltelefon och kamera. Laddad för en dag i skogen.


Jackan åkte av efter bara halvannan kilometer liksom ärmarna som kavlades upp. Det var behaglig löptemperatur, men på höjderna regndrev det då jag kom upp i molnen. Att solen skulle kika fram som utlovats kunde jag bara glömma.

Jag sprang  ett varv runt ”vårat” berg, med avstickare upp på 7 toppar. 

 

Jag kände mig glad, pigg och stark. Och benet höll fred på sig! :-D

Halvvägs runt ringde telefonen. Den låg väl förpackad långt in i ryggsäcken. Och jag fumlade och famlade men jag fick inte upp den ur plastpåsen, så jag fick helt enkelt svara genom påsen. Och gissa om jag blev glad då det var maken som bestämt sig för att komma och ”hälsa på” mig på sitt mtb-pass!

Vatten, skogen är full av vatten!

Och timmen senare dök han upp och peppade mig uppför värsta bästa uppförsbacken!
Sedan kom regnet. Inget hällregn tack och lov utan mer ett kraftigt regndriv. Jag orkade inte engagera mig i varken jacka eller poncho. Det var ju mindre än en timme hem!

Innan sista backen fick jag mer pepp av nästa mtb-cyklist. Och det behövde jag för så där sista milen började jag känna av både här och där att jag faktiskt inte är tränad för så här långa pass. ÄN!

Mer vatten. Små översvämningar överallt!

Passet tog ut sin rätt och resten av söndagen tillbringade jag, matt och trött, till största delen på bakdelen uppassad av maken.

Ja! Jag har det bra!

Ännu mer vatten. Stenarna jag brukar hoppa på över bäcken är också borta. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar