fredag 27 december 2013

Lortgrisarnas julafton

Det blev inget traditionsenligt löppass på julaftonsmorgonen. Hela julafton blev ett enda lång julfirande. Precis som det ska vara!?

På juldagen var det i alla fall slut på ”ledigheten” och vi var laddade för lite frisk luft både maken och jag. Efter en snabbkik på datorn konstaterade jag att det skulle bli regn, men efter en okulärbesiktning kom vi fram till att det var cykelväder utomhus. Inte så mycket som en endaste liten snöflinga i trädgården. 3 grader varmt. Grön gräsmatta. Någon skämtar med oss aprilo? Det borde vara snö, is och kyla! Men precis som Bing Crosby, det enda vi kan göra är att drömma om en vit jul! L Sjukt. Men det är bara att gilla läget.

När jag väl tagit mig ut stod inte bara cyklarna nypumpade och servade ut på gården. Det regnade också. Jag var bombsäker på att Krister skulle säga att vi skulle ”traina” i stället. Det gjorde han inte. Och vad då? Lite regn har väl ingen dött av? Eller?

Redan efter en kilometer var jag genomblöt i grenen och rumpan. Efter ytterligare två kilometer var jag typ bortdomnad på samma ställen av det iskalla regnet och plaskvattnet.  Jag var inte inställd på lidandet. Jag frös. Gnällde för mig själv. Tyckte synd om mig själv. Klagade. Men bara lite.

För när jag tänkte lite mer på det så var det underbart! Det var tre av mina fyra favoritkomponenter. Så hur tänkte jag? Vad är väl en bal på slottet? Den är så klart underbar. Och efter alla inomhusträningar så började jag mitt i lidande och det ständiga stänket av iskallt vatten från både fram- och bakdäck att njuta! Jaha ja! Fatta!

Träna! Utomhus! Med maken!

Japp japp. Inte ens när maken ginade in mitt framför mig i en vattenpöl så jag näst intill blev dränkt slutade jag riktigt att njuta.

Regnet det bara öser ner. Nej. Riktigt så illa var det inte. Men jag var genomblöt och frös som en hund när vi kom hem en dryg timme efter avfärd. Allt från goretexhandskar, värmeväst, vintertights och strumpor gick att vrida ur. För att inte tala om grushögarna vi lämnade efter oss på golvet. Vi såg ut som två lortgrisar nyss uppstigna ur lervälling.


Ny tradition månne? Iskall och blöt cykling på juldagen? 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar