Oinspirerat långpass

Bara för att reda ut eventuella oklarhet angående min 24-timmars fasta så vill jag förtydliga att jag körde från onsdag lunch till torsdag lunch vilket alltså betyder att jag åt lunch både onsdag och torsdag. Ingenting däremellan förutom vatten.

I dag var det då återigen dags för ett långpass. Jag vet inte om det beror på att jag trivs så otroligt bra att vara hemma och pyssla eller om det är latmasken som viskar i mina öron, men jag var inte särskilt på gång när det var dags att sätta på sig löparskorna och ge sig iväg. Det som ändå kändes lockande var att maken skulle med och det hjälpte ju helt klart upp viljan att ta sig ut.

Det kändes betydligt kallare än de minus sju som termometern visade. Det blåste riktigt snålt ute över åkrarna. Att det sen var helt igengrått med låga moln gjorde ju inte saken roligare. Vart är solen? Den medhavda varma saften blev ganska omgående iskall och brände i magen. Inte så kul!

Mellan Lerbäcken och Hemberg

Jag kände mig ganska seg i benen trots vilodag i går, men det var ju inte så att vi hade bråttom. Fördelen med att veta att man ska vara ute en viss tid framför en viss sträcka är ju att man lika gärna kan springa i ett behagligt tempo eftersom man ändå inte kommer att komma hem fortare.

I morgon blir det övningar av ett helt annat slag.