tisdag 7 augusti 2012

Det regnar - igen

Regnet skulle inte börja förrän vid 8 på kvällen så det fanns hopp om ett relativt sett torrt terrängpass. Men som vanligt på just mina terrängpass verkar jag ha svårt att hålla mig torr.

Fötterna är ju naturligt svåra att hålla torra när man springer på stigar med inslag av myr och dyhål. Det säger jag inget om. Men jag ville inte ha regnet på mig.

Det som var bra var i alla fall att jag nästan var nere på andra sidan berget när det började. Först lite trevande för att sedan tillta i styrka och intensitet. Och då var ju om inte halva passet gjort så i alla fall den delen där det finns möjlighet att avbryta.

Så jag var väl typ nöjd i alla fall. Mötte en mtb cyklist på grusvägen på andra sidan. Han var det synd om. Man blir ju alltid blötare av cykel än av löpning. Å andra sidan var han säkert hemma en timme före mig!

Uppför i snårskogen strök ljung och höga ormbunkar tacksamt av sig mot mina byxor och jag blev precis dyngsur. Vad som först känts som ett behagligt sommarregn kändes nu som ett kallt höstregn.

Eftersom jag sprang samma runda som förra tisdagen jagade jag en bättre tid. Jag kände mig sannerligen inte kaxig uppför i myr och nästintill obanat gammalt hygge så jag blev förvånad när jag insåg när jag kom upp på berget igen att det fanns god möjlighet att fixa en bättre tid.

Så det var bara att ligga på. Det var skönt att jaga sista milen. Det hjälpte mig att hålla värmen. Det slutade med ”banrekord” med dryga tre minuter. Jag var så klart nöjd med det men väldigt frågande. Det säger kanske mer om det gamla rekordet än om min form just nu. Men å andra sidan: Vem bryr sig? Jag är bara glad!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar