Helgen som gick

Det blev lite knappt sex timmars träning i helgen fördelat på cykling och löpning. Fördelen med att träna så pass lite en helg är ju att jag är pigg och hinner med annat. Nu tycker jag ju i och för sig att helgen försvann i ett nafs ändå, men det är väl alltid den känslan man har en sen söndags kväll?

Längs Tunamarch-stigar

Lördagens pass blev lite mer av rekreation där jag unnade mig att stanna till, filma och fota. Njöt verkligen. Men backarna gick inte av för hackor! Avverkade Borlängetraktens längsta backe (?) den uppför Vithällsklack och sedan vidare upp över Laggarboberget. Benen var riktigt darriga innan det slutligen planade ut för att sedan gå ganska brant ner mot Stora Dammsjön. När jag sedan kom ut på Tunaslätten för vidare färd tillbaka in mot stan, och mötte den monumentala motvinden, då var det som att dra ner rullgardinen.

Stora Ulvsjön i fjärran

Lucky me! Syrran i Halvars var hemma och tankade upp mig på ostmacka och sedan var jag som ett litet energiknippe igen och lyckades pressa in en extra backe innan jag kom hem. Men hade det inte varit för den limpskivan har nog maken fått hämta mig med bil!

Idag blev det mer backe. Mycket backe är det just nu. Men jag gillar backar. Verkligen. I backar får man vara seg. I backar för man bli mör. I backar kan man få gå sig slut. Och i backar bränner man mycket energi.

Östra Silvbergs gamla gruva

Idag var, trots att det blev mer ”träning” idag än i går, lite roligare. För idag tränade maken och jag tillsammans.

Av vårens framfart kan jag konstatera att tussilagon nog har gjort sitt. Silvberg måste vara den mest vitsippstäta delen av hela Sverige. Göken har kommit. Likaså har kabbelekan börjat blomma. Snart sommar va?