Heaven is a place on earth

Tisdagar är bra dagar vad det gäller träning och idag var sannerligen inget undantag.

Och träningen började redan vid femsnåret. Det blev backträning i en timme. Satt som en smäck i benen. Men jag hade mycket energi och hade väl kunnat fortsätta om det inte varit för att plikten kallade.

Eftermiddagen var vigd åt en gammal favorit. Jag har länge tänkt återvända till Prans fäbod. En av de vackraste och mest idylliska platserna i hela Borlänge. (Den borde du besöka nästa gång du kommer hem Karin!) Från vägen är det mindre än en kilometer upp till fäboden men också 100 höjdmeter. Suger bra kan jag säga. Men belöningen är värd slitet. Även om det numer har växt upp ganska mycket så skymtar man sjön långt där nere och skogarna ligger som en matta inför ens syn. Bergen blånar i fjärran. Och det är långt ifrån vägar och trafik. Det är lugnt. Fridfullt. Fåglarna kvittrar. Gräset är grönt. Blommorna blommar. Det är bara så rofyllt.

Jag satt på trappen och bara var.

Och drack lite vatten.

Solen värmde. 19 grader i skuggan. Det är sommar.

Jag hann inte komma många meter i nerförsbacken förrän jag började längta dit igen. Lovade mig själv att den här gången ska det inte dröja lika länge igen.

Och då ska jag ta kameran med mig.

Kan notera ytterligare tre timmar i träningsdagboken.